Lofoten-Vaeröy

Sitter på flygplatsen och väntar på ett försenat plan.

Hela resan har varit lite strulig så det var föga överaskande att planet hem blev inställt.

Vi kom upp till Nappstraumen vid lunch förra onsdagen och konstaterade att det skulle bli väldigt blåsigt på Vaeröy och att bästa planen var att stryka Vaeröy från programmet. Samtidigt var fiskrapporterna från Nappstraumen så dålig att vi inte ville fiska där. Jimmy fick Sms från några ryska gäster han guidat någon vecka tidigare och de hade haft riktigt bra fiske på norra Lofoten. På en dag
hade de fångat två stycken 200 cms flundror. Snabbt införskaffade vi en hyrbil, slängde upp en av båtarna på trailern och körda 20 mil norrut mot nya outforskade vatten. Sent på kvällen anlände vi
till en camping stuga som vi bokat under tiden vi kört. Riktigt låg standard. Dagen efter inledde vi fisket i områden som ser väldigt intressant ut. Jimmy fick efter några timmar en fin flundra på 23 kg, Fredrik hade en mindre efterföljare och jag själv tappade två flundror.

Vi var väl halvnöjda med resultatet och på kvällen kunde vi dessutom se att väderprognosen på Vaeröy hade ändrat sig till det bättre. Morgon därpå tog vi upp båten och körde hela vägen ner till Moskenes på södra Lofoten. Därefter färja och sedan är man i princip på campen.

Lördag morgon begav vi oss ut på farvattnen vid Vaeröy och jag gissar att det blåste 8-10 m/s.
Det gick en rejäl dyning med vågor upp mot tre meter men vi kunde efter viss möda ta oss ut
till fiskeplatserna söder om Vaeröy för att dra sej och torsk. Under mycket tuffa förhållanden
landade vi ca 50 fiskar över 10 kilo och det var ett ständigt spöböj. Om du speedjiggade från botten
upp till ytan tre gånger så hade man i princip en tia två av gångerna.

Jimmy lyckade att få en över 15 medan vi övriga stannade på 13-14 kilo. Men det var jäkligt roligt
att få fiska av sig. Ibland hugger sejarna bara ett par meter under vattenytan, du ser hugget och sen
blir det åka av.

På söndag morgonen begav vi oss återigen ut, men nu var vädret än värre och prognoserna för de kommande dagarna såg helt ofiskbara ut. Vi fiskade flundra där vi hittade lä i någon timma utan
kontakt. Därefter återigen upp med båten, på färjan och vidare mot Campen i Nappstraumen.
Här la vi sedan 2 heldagar på flundrafiske, men de är inte riktigt här. På campen har det endast
kommit upp 10 flundror under en hel veckas fiske(8 båtar). Fisket på flundra är överlag väldigt
trögt i hela Norge nu och det beror sannolikt på den fina sommaren och att vattnet är 4 grader
varmare nu än vad det var vid samma tidpunkt i fjor. Tempen ligger runt 12 grader i vattnet.
Det lär säkert ta någon vecka till innan temperaturerna kommer ner för vi har haft upp mot 18 grader
varmt de sista dagarna. Mycket ljumma vindar från öster.

Vi lyckades trots allt lura upp två flundror under våra två  sista fiskedagar, en på 12 kilo och en under måttet.
Vi testade också sej och torskfisket lite längre ut och det var väldigt bra, men storleken på fisken är
mindre än på Vaeröy.

Summa summarum så borde vi ha stannat på Norra Lofoten och fiskat mer där. Då hade vi å andra
sidan inte fått uppleva fisket på Vaeröy.

I morgon kommer John och Christian upp till nappstraumen och jag håller tummarna för dem.
Vädret skall åtminstone bli bra.

Vaeröy nästa.

Det var 20 år sedan jag var på Lofoten sist. Imorgon bär det av igen och vi skall först tillbringa någon timma i Nappstraumen på Lofoten innan vi för egen maskin kör 40 nm ut till Vaeröy. Vädret ser bra ut under morgondagen så jag hoppas att vi kan få några timmars fiske innan det mörknar på kvällen.
Har fått rapporter från Wildwaters camp och det verkar som det kokar av storsej däruppe. Har själv
aldrig testat ett riktigt fiske efter storsej så det skall blir riktigt roligt.

Vet inte hur det ser ut med internetuppkoppling på Vaeröy, men om det finns så kommer jag att rapportera.

Siktet är inställt på en sej över 15 kg, men man kan ju alltid drömma om en 20 kilos.
Den som lever får se.

Beauty är såld........................

Förra helgen såldes Beauty till en väldigt trevlig man från Stockholmstrakten vid namn Lars.
Han har fiskat mycket i sitt liv men inte testat laxtrolling. Beauty får nu fiska i nya vatten vid
Singö och Understen och jag har en känsla av att det kan komma en 20 kilos i båten framöver.
Jag, barnen och många av mina vänner kommer sakna henne, den bästa båt jag någonsin haft.

Augustigös över 6 kilo.

Själv är man tillbaka på jobbet, men Oscar är uppe på landet och fiskar gädda och gös med kusinerna.
Häromdagen tappade de en storgädda som de försökte håva två gånger. Enligt Oscar var gäddan över metern och de betyder sannolikt i dessa vatten med välmatade gäddor att vi kunnat prata om en 10 kilos, men man vet ju aldrig.

Pojkarna har landat en del smågäddor och mindre gösar på dagarna och i går kväll fick jag mms av Oscar att de hade landat en gös på 6050 gram.  Snyggt jobbat. De fick jobba rätt många timmar för denna fisk. Det är som med allt annat fiske, det gäller att göra sina timmar. Skönt att någon håller flaggan uppe när man själv jobbar.

Ikväll kom jag själv upp men var helt slut efter en tuff arbetsvecka och ett nytt husköp. Det blåste även en del ikväll och till min sorg kan jag se att sommaren nästan över. Redan kl 22 är det beckmörkt över sjön, ett mörker som vi inte ens upplever de mörkaste timmarna under juli månad.

Nåväl vi får se vad som händer imorgon, det kan bli svampplockning eller fiske, hoppas på bra väder, men båda grejorna är ju kul.

Sammanfattning laxfisket våren 2013

Det har aldrig varit så lätt att fiska lax någonsin som de två sista åren. Det verkar inte spela någon roll var du fiskar eller hur du fiskar.  Vi inledde säsongen i Ystad och fisket inleddes med en "full pott" tur. Härefter beslöt vi oss för att fiska som team blänkaren, landnära  i Simrishamn efter de stora laxarna.

Första turen i Simrishamn resulterade i en 14,2 kilos redan efter 10 minuters fiske, bara 2 distans
utanför hamnen. Resten av säsongen fiskade vi på samma sätt i närheten av Simrishamn och vi hade bra fiske på nästan samtliga turer.

Under säsongen hade vi endast en dag utan lax och det var uppe i Hällevik i slutet av säsongen.
Denna dag blev det dock bara fiskat halvdag pga dimma. Team beast höll flaggan uppe denna dag
och gav oss hopp inför resterande dagar som blev bra.

Säsongen resulterade i 6 laxar över 10 kilo med följande vikter.

14,9
14,2
12,15
11,2
10,8
10,0

Om jag räknar rätt så har vi 24 godkännda laxar alla över 5 kilo på 9 turer, vilket ger ett snitt på 2,7 laxar per tur. Med tanke på att vi nästan bara fisket vandringsfiske hela säsongen så är jag själv mer än nöjd med resultatet. För egen del har jag aldrig fiskat så lite som vi gjort den gångna laxsäsongen. Det har varit stökigt på jobbet, men det skall vi ta igen med råge de kommande åren. Vi får i år också hissa flaggan för Roger på team Salmonator som knäckte 10 kilos koden och även på nästkommande tur, 20 kilos koden, ett stort grattis till er. Oscar fick nytt pb på 14,9, en riktig praktfisk. På vårt vandringsfiske vid Hanö tappade vi en fisk vid hugg i motorsprutet som var betydligt större.

Årets sista 10 kilos var för oss den 28 e över det magiska strecket, och vi kommer köra på en stund till.

Hur svårt kan det va?

För några dagar sedan hade vi en downperiod i fisket. Två dagar helt utan napp. För tre nätter sedan lossnade det dock igen som jag skrev om i mitt förra inlägg.

I förrgår natt var vi så klart också ute och ganska omgående fick Oscar en fin gös på  6,2 kg.
Ringde därefter Staffan och snackade lite och naturligtvis så kommer ett fint hugg mitt under samtalet. Spöet bugade sig djupt, men precis som kvällen innan så krokades inte fisken.

När vi efter ytterligare en timme skall ta upp spöna för kvällen kommer ett hugg till, precis i samma ögonblick som Oscar greppar spöet. Det är inte första gången vi får bra hugg precis utanför husknuten, ett av våra absoluta hotspot ställen. Det var visserligen inte Oscars tur att drilla, men då han råkade hålla i spöet när det högg, så fick det bli Oscar som fick drilla igen.

Drilla och drilla, gösen är inte direkt någon kämpe förrän de kommer upp i 6 kilos klassen och de börjar först kämpa när de närmar sig båten. Det är något annat med gösfisket. De är nyckfulla och svåra att förstå sig på, de fiskas lättas i skymning, gryning eller  på natten. Rätt och slätt ett fiske som står i tvär kontrast till allt annat fiske man bedriver.

Oscars andra gös för kvällen vägdes till prick 5 kilo.

Igår kväll var det dags igen. I sista stund bestämdes att även Johan och Cecilia skulle följa med. Sist de var med fick vi inte ett hugg så jag höll verkligen tummarna för att Johan skulle få sig en gös.

En halvtimma efter utlägg får vi ett kanonhugg rakt bakom båten på kort lina. Eric får drilla fisken
som gör riktigt bra motstånd. Vi hoppas på gös, men anar gädda. Mycket riktigt kommer en slemgurka på dryga 4 kilo upp. Vi avkrokar i vattnet och kör vidare.

Efter ca 1 timmas fiske när det började mörkna ordentligt bugar ett av spöna sig kraftigt. Det är fast fisk. Johan som efter snart två veckors fiske har lärt sig hantera både haspel och multirulle flyger upp och börjar invevningen. När han har ca 10-15 meter kvar ser jag kraftiga knyckar i spötoppen och jag börjar ana att det är storgös i på gång. Med både Oscar, Eric och mig själv och mamma i båten så har Johan bästa assistans och vi kan snart landa en kanongös på återigen 6,2 kg. Han har dessutom den näst största gösen i familjen eftersom Oscars pb också är på 6,2 kg. Stolt som en tupp berättar Johan resten av natten hur man skall bedriva gösfiske.

När Cecilia var med på vår sista göstur i fjor så lovade jag även henne en gös. Oturligt nog gick impellern sönder och därmed kylning efter fem minuter så den turen fick avbrytas. Nu var det dags igen.
Halv ett på natten ute på de stora djupen drog det ånyo på fin fisk. Cecilia som är en rutinerade Norgefiskare sedan 20 år tillbaka, drillar fisken med van hand. Fiskens knyckar pareras med fin följsamhet och fast det är mörkt lotsar Cecilia in fisken mellan linor och drivankare till Oscar som står med väntande håv. Lyckan var total och jag har aldrig sett Cecilia så lycklig förutom när hon får ha mig för sig själv. Cecilias gös vägde modiga 5,0 kilo.

Vi bestämmer oss för att ta en vända till i det givande området och jag tror inte det tog mer än en kvart innan det återigen var dags för Oscar att drilla. Återigen storgös och kraftig knyckar från fisken.
Snabb vägning och fotografering sedan kunde Oscar återutsätta sin andra gös på 6 kilo på 24 timmar.
Gösen vägde prick 6,.0 kilo. Inte nog med att det var hans andra på 24 timmar, det var båtens tredje 6 kilos gös på 24 timmar. Även om vi inte lyckats få en monstergös och inte ens större vad vi fick i fjor så måste jag beteckna fisket som enastående bra. Det är inget mängdfiske att tala om, vi får kanske i snitt 1-1,5 gös per natt, men vi har en enasteånde storlek. Endast tre av de fiskar vi har fångat i år har understigit 5 kilo i vikt och ingen har varit under 4 kilo.

Vi skall givetvis på det i kväll igen om vädret tillåter. Kanske dags för en storgös?

Rubriken till detta inlägg är min gode vän Ralphs favorit ordspråk och det passar ganska väl in här, eller hur? Om du läser detta Ralph när du sitter upp på Sörröya så titta noga på bilderna, det finns en
ö med på bilden och det är precis som vi konstaterade i Panama att det är ganska hyggligt fiske utanför denna.

Skitfiske på er.

Riktigt dåligt fiske.

Har fiskat tre kvällar sedan förra inlägget. Fantastiska förutsättningar enligt mitt tycke men av någon outgrundlig anledning katastrofalt dåligt fiske.

De två första kvällarna gick vi helt bom.

Igårkväll fick vi en gös på 4,1 kg. Hade ytterliggare minst ett hugg som jag såg, men den satte sig inte. Lätt att ett hugg missas även med kemvässade krokar.Hastigheten vi håller är endast 0,8-1,2 knop. Så mothuggen blir mjuka och gös tar ju av sig själv otroligt försiktigt, inte direkt några lax eller gäddhugg då det bara smäller. Huggen är lika menlösa som om man kör på lite tång eller något annat skit.

Nåväl vi skall på det ikväll igen, skam den som ger sig. Vi kan i alla fall inte klaga på vädret.

Nedan sitter Eric otåligt väntande på bryggan. Bilden tagen uppifrån altanen.