tisdag 7 februari 2012

Exkursion Corcovado National Park






Området som till sin yta är stort som en fjärdedels Skåne, sträcker sig 80 km ut med kusten och 15-25 km inåt landet samt 25 km uti havet. Parken är helt unik i Costa Rica. 95% av parkens yta får inte besökas av människor. Det skapar en naturlig miljö för djuren att leva i.

Det märks när man vandrar utmed stranden eller vandrar någon av de få leder som finns i parken. Det är en stark rekommendation att gå med guide då det finns många farliga djur här. Farligast är sannolikt att trampa på någon orm, spindel eller att vara oförsiktig i kontakten med tex pilgiftsgrodan. Här finns dock även gott om Puma, Jaguar och Ozelot. Det förstnämnda är riktigt farlig för människor och de drar sig inte för att attackera människor. Om du stöter ihop med en puma så är första regeln att inte springa, då ser du ut som ett givet byte. Istället skall du väsnas och slå och fäkta omkring dig. Attackerar den ändå så gäller det att slå tillbaka så gott det går. Låter halvkul då en puma inte är mycket mindre än ett honlejon.

I Panama hade jag Anders och Esben förmånen att se tre lekande Ozeloter(ser ut som en jaguar men är lite mindre) på flodbädden. I Costa Rica fick vi tyvärr inte se några av dessa djur, men vi hittade fotspår av Ozelot vi flodbädden i Corcovado. Vi fick också bekräftat av en parkvakt att man sett en ozelot där på morgonen. Bortsett från att vi inte sett några kattdjur(som naturligtvis är lite ovanligt då de är skygga och ofta jagar på natten), så har vi sett det mesta. Det lättast hade absolut varit att skriva vad vi inte sett, men det är inte lika roligt. Jag har berättat om en massa djur tidigare och uppehåller mig här endast av vad vi såg i Corcovado, och jag lovar att inte berätta om alla ovanlig fåglar vi såg, men måste ändå nämna några höjdpunkter även på fågelsidan.

Båtfärden som tar ca 1 och en halvtimma i full fart inleddes med en hyggligt stor grupp av spotted dolphins. En halvtimme senare stötter vi ihop med en stor grupp ”false killer whales” som är en av de största delfin arterna.( killer whale hör mer till delfinfamiljen än valfamiljen)(skillnaden mellan val och delfin kan definieras på ollka sätt men bardval och tandval (delfin) är en erkänd indelning.

Härefter strandsattes vi och kunde påbörja vår vandring på en stig i skogen. Vår guide Jose berättade om såväl växter som djur. Vi kan bocka av den fjärde apsorten(med andra ord alla sorters apor som finns i Costa Rica) då vi efter en stund går ihop med en grupp squirel monkeys. När de väl lämnar oss ser vi att en stor vacker tokan sitter alldeles intill oss. I skogen ser vi en sorts gnagare och när vi senare kommer ner till en flodbädd och går in i vassen så hittar vi en myrslok säkert vägandes närmare 300 kilo i buskaget. Det ligger ett par stora krokodiler vid floddeltats mynning. Någon står och slår med grenar på vattenytan och jag frågar Jose vad de sysslar med. Lockar till sig tjurhaj blir svaret. Men Jose säger också att det är lönlöst nu , att de får vänta en timme till tidvattnet kommer in. Då är det bara att sitta i mynningen och kolla så får man se hajfenorna dyka upp här och var. Vi kommer tillbaka en timme senare till mynningen och träffar då en grupp som suttit där en stund och redan sett fem tjurhajar. Vi har bara 10 minuter på oss och typiskt nog så kommer ingen tjurhaj när vi sitter där. Bara en 4 meters krokodil som patrullera efter samma föda i mynningen som tjurhajen.

När vi vandrar tillbaka så se någon vitfläckig falk, vita hägrar, lila hägrar. Helt plötsligt är vår grupp mitt inne i en vildsvinsfamilj på säkert 30 djur. Ser minst 3 små kultingar även om dessa håller sig lite på avstånd(10 meter), medan de stora grisarna kommer så nära som ett par meter ifrån oss.

Efter vandringen förtärdes en enkel men utsökt lunch. Baguetter som man själv fick fylla med tonfiskröra och färsk sallad och tomater. Hungern är bäst kryddan, gud vad gott.

Gick därefter en kort promenad på stranden, Jag, Oscar och Eric går ett par hundra meter före Johan och Cecilia. En kort sekund tror jag att vi står öga mot öga med en ozelut som vilar sig på en trädstam på stranden. Ser dock ganska snabbt att det är frågan om något annat djur. Ganska stor djur som är ett mellanting mellan en apa och en känguru. Djuret tittar lite hotfult mot oss och vi tar ett par steg tillbaka. Djuret hoppar ner från stammen och går sakta in i djungeln. Vi kan därefter gå fram till där djuret legat och kunde konstatera att djuret låg och vilade efter att ha satt i sig ett antal sköldpaddsägg.

Vår båtmotor ville inte starta när vi skulle hem så vi fick stanna kvar i parken ett par timmar extra. Då vårt vatten var slut så var det inte att tänka på några mer avancerade strapatser.