utan någon riktig framgång. Jimmy tappade en fin rainbow runner på ca 4 kilo vid båtkanten och Dan
fick en Horse eye Jack på ca 6 kilo. Vi hade flera fina hugg men lyckades inte att kroka fler fiskar. Själv hade jag inte ett pet på min bluerunner.
Efter en timma flyttade vi oss 13 nm till Hannibal bank för att köra igång tuna fisket. Vi körde trolling med live bait, stora två kilos bonitos. Efter ca en timme får Jimmy ett fint hugg och kan efter en fight på light utrustning landa en fin tuna på ca 30 pound.
Aktiviteten i vattnet ökade härefter och vi hade vid ett par tillfällen tuna som var uppe och hoppade
men försvann lika snabbt som de dök upp. Vi hade efterföljare på popper men lyckade inte få dem att hugga.
Då kom hugget och nu var det min tur. En brutal fajt mitt på dagen i strålande solsken. Tusen tack mina båtbröder som hjälpte mig med allt från mental inställning till att hälla vatten över mig.
Efter 15 eller max 20 min har jag otroligt nog fisken vid båten, tog den alltså hyggligt hårt.
220 pound eller alternativt uttryckt 100 kilo. Jag skakade som ett asplöv efter fighten och det tog
mig nog två till tre timmar att återhämta mig efter dramat. Det var ingen liten tuna, på campen har hittills under året bara tagits en som var större(240 pound)
Ytterliggare en stund senare får vi ytterliggare ett vrålhugg, men för en gångs skull har kapten klanatat sig och inte ställt bromsen med följden att vi står med en riktigt stor tuna och sk. professional overun, no good.
Härefter händer inget trots idoga försök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar