Äntligen Stilla Havet igen.

För ett par dagar sedan lämnade vi dimregnskogarna och började vår sista körning med egen bil mot Stilla havs kusten. Snabbt ändrades landskapsbilden och bördig regnskogar och gröna hedar förbyttes mot mer uttorkade marker. Helt underbart att komma fram till det som kanske är den traditionella bilden av semester. 33 grader i skuggan, långa sandstränder, över 30 grader i havet( inte bra för fisket.) Reggeamusic, restauranger på stranden, sashimi, carpaccio, grillad fisk, you name it, allt finns här.

Jag, Oscar, Eric och även Cecilia har fiskat i två heldagar. Redan innan fisket börjat fick jag av skepparen(som jag eldat upp ordentlig med berättelser från panama) reda på att off shore fisket inte alls var bra just nu. Fick istället köra på popping och speddjigging in shore. Det kräver sin man i denna värme och stekande sol från start till mål. Samtliga av oss drack 3 liter per dag utan att gå på muggen på hela dagen. Vi fick inga riktigt stora fiskar, men vi fick alla av oss många fiskar var på såväl speedjiggning som popper fiske. En fantastisk fisk att fånga på popper är jack cravelle. Enligt vår skeppare världens starkaste fisk i förhållande till sin vikt. Blir max ca 12 kilo och vi tog flera exemplar på upp till 8 kilo. Jäklar vilka hugg. Fångade även idag en yellowfin tuna på 5-6 kilo som vi skall ha som förätt nu på nyårsaftonskväll som håller på att vankas. I Sverige är det roligast redan slut eftersom ni är 7 timmar före oss. För oss så är det snart dagens tredje fördrink, sedan blir det sashimi/carpacchio och Tartar på vår tuna till förätt. Därefter blir det languster.

Vår skeppare och hans gast var helt lyriska över Eric som idag helt själv krokade två Jack Cravelle på popper och en på speedjigging. Samtliga landades och de tyckte att hans teknik var fulländad trots att han endast är 10 år. De hade aldrig sett något liknande.

Oscar påpekar vid korrekturläsning av detta dokument att jag inte fick lov att glömma hans needlefish som han fångade idag. Den vägde ca 4 kilo. Både jag och Oscar fick Jack Cravelle på 8 kilo. Eric upp till ca 6,5 kg. Både jag och Oscar hade coola efterföljare. Jag hade en wahoo på säkert 20-30 kilo medans Oscar hade en gråhaj i samma storlek efter sin popper.

Nyårsafton har även bjudit på många hoppande mantor, en del små men även någon riktig stor. Helt sjukt att se en plattfisk(val) på 5 meter i diameter hoppa upp två meter i luften.

Vårt fiske idag förlades några distans utanför en beach där sköldpaddor skall upp om en vecka då det är fullmåne och lägga sin ägg. Sköldpaddorna är dock i havet utanför beachen redan nu. Jag har aldrig sett så många sköldpaddor som idag. Jag uppskattar att vi såg 250-500 sköldpaddor. Ibland när vi är och trollar i simris brukar jag räkna hur många andra båtar jag kan se runt vår egen. Vid flera tillfällen idag kunde jag runt vår båt räkna till 13 sköldpaddor. Behöver jag även nämna att det här är ett populärt hajställe.

För övrigt så måste jag nämna att jag har en massa filmer jag försökt lägga upp på bloggen, men som den otekniska person jag är så har jag inte lyckats kompimera filerna på det sätt som måste göras.

Om du läser detta Staffan, så kan du väl lägga en kommentar om du vet hur man gör detta på en mac.

Vi stannar ett par dagar till vid Stilla havs kusten i Norra Costa Rica. Därefter skall vi till det ställe som alla pratat om sedan vi kom hit. Corcovado National park.
Detta stället sammanfatta allt som de andra ställlena haft. Hoppas bara att vattenströmmarna är på vår sida så vi kan hitta riktigt blått vatten och då även stor tuna, sailfish, dorado och marlin.

Önskar er alla där hemma ett riktigt gott nytt år.

Sammanfattning 25-28 december-dimregnskogar.

Då har man återigen intenetteckning efter 3-4 dygn uppe i dimregnskogarna.

Sista dagen vid Arenal tog vi ytterligare en canopy tur. Denna tur var omskriven som den bästa och häftigaste. Så rätt alla bloggare hade, i alla fall ur en aspekt- häftigt. Vilken addrenalinkick. 8 linor varav de flesta låg mellan 600-800 meter. Snabb så in i …….

Hastigheten på linorna med högst fallhöjd var 50 mph eller enligt våra egna mått 80 km/h. Jag lovar dig att det känns snabbt när du ensam hänger 200 meter över en ravin hängandes i endast ett handtag och en extra säkerhetssele.

Vi tyckte alla samma sak. Den första turen var mer njutbar än den andra. Men den andra turen kommer man aldrig ångra. Man kan helt enkelt bocka av att man åkt en av världens coolaste canopys.

Efter detta styrdes kosan mot dimregnskogarna runt vulkanen Tenorio. Aktion förbyttes här mot ett kosmiskt lugn. Det fanns en och annan glödlampa på campen, men att säga att vi hade el var att ta i. All mat lagades under öppen eld. Lodgen ligger på ca 1000 meters höjd och vädret varierar kraftigt. Mycket regn(som vanligt) men även mycket sol.

Nedanför lodgen rann en liten älv/bäck och intill denna hade man cementerat en vedeldad "badtunna". Jetsetare från populära surfarstränder och andra personer som man inte hade väntat sig att hitta här, hade dock hittat hit. En grundförutsättning för att ta sig hit var att ha en Jeep. Här fick verkligen landcruiserna bekänna färg.

Den vedeldade traditionella maten som tillagades var mycket god. Till alla bönröror och salsor, så serverades , grillade revbensspjäll, grillad kalkon, grillad stek och någon dag panerad fisk.

Första dagen gjorde vi en vandring i bergen, besökte vattenfall och två älvor som gick samman. Då älvarna hade helt olika sorters vatten så uppstod en kemisk reaktion när de möttes och vattnet blev helt turkos blått. På turen såg vi som vanligt mycket djur. Erik hittade en dödligt giftig orm.

Dag två på lodgen/ranchen så ingick ridning på ägorna. Underbara nejder där man odlade apelsiner/citroner/grapefrukt, mandarin, bönor mm. Vi passade på att testa de olika citrusfrukterna och det smakade gott i hästsadeln. Vi stötte också under ridturen på en grupp vrålapor samt ett par tukaner. Johan satt på en kudde framför mig i sadeln och var märklig faschinerade av upplevelsen.
Jag och Cecilia lämnade av barnen efter en dryg timma och stack sedan ut och galopperade själva. Märkligt vad man använder vissa muskelgrupper sällan, för man blev snabbt trött.

Julafton på Tabacon Spa

Åter igen hemma på hotellet. Helt slut efter en heldag med spa och bad. Dessutom två buffemiddagar på en och samma dag. Tabacon var en helt fantastisk anläggning som närmast kan liknas vid edens lustgård. Vi har även hunnit med en alternativ julklappsutdelning, alla fick vars en present. En del blev mer nöjda än andra. Vi hade ett spel med tärning när klapparna delades ut. Eric fick en fiskekeps med blue marlin på och Oscar fick en sarong med en papegoja. Gissa vem som var nöjdast av de båda.

I morgon bitti tidigt så skall vi återigen ut och åka canopy. Det blir uppgång 06:00 och det lär väl ta hela förmiddagen. Därefter sätter vi oss i bilen och åker upp till en ranch upp i bergen, så kallade molnregnskogar. Äventyren där får jag berätta mer om sen, men vi skall bla inleda fisket med lite lättare fiske efter tiliapa i små älvar.

La Fortuna waterfall

På väg mot Arenal.

I förrgår lämnade vi Torteguero för att åka vidare mot Costa Ricas mest kända aktiva vulkan, Arenal. Här går det av naturliga skäl inte att besöka kraterområdet. Resan hit var inte strapatsfri. Vi hade bestämt möte med Alamo(som är en stor biluthyrare), på en restaurang mitt ute i ingenstans. En biluthyrare dök upp en halvtimme försent och berättade att bilen skulle bli ytterligare en timme försenad. Men våra fina Toyota Landcruiser kom så småningom. Problem hade dock just då bara börjat. När vi gjort bilen sjusittsig så fanns i princip inget bagageutrymme kvar för våra 16 väskor. Mitt ut i ingenstans så körde jag själv, pappa och Cecilia till en supermarket för att köpa rep. Vi kom dock på att vi nog skulle behöva ett takräcke också. Lyckades hitta en Toyota verkstad, men några takräcken hade de inte. Däremot en vänlig man som sa åt oss att följa honom. Han kände någon som nog kunde fixa det. Vi körde efter mannen in i ett enkelt område(se wikipedia-slum). Så småningom som kom vi dock till någon form av verkstad och de hade faktiskt takräcke. De var inte avpassade för vår bil så man behövde bända småplåtar för att få på räcket. Det tog minst en timme. Slutet gott allting gott. De som stannat kvar på restaurangen var glada att återse oss. De hade dessutom varit utan såväl pengar som iphone och ipod.

4 timmar försenad och med en väldig hög bil så kom vi iväg mot Arenal. Det blev en jobbig resa. Skymningen kom ungefär samtidigt som vi skulle bege oss. Vägarna är smala, det är mycket trafikerat, det finns ingen trottoar och folk,barn och hundar går ända in till vägbanan utan reflexer. Ibland står en kossa mitt iväg eller en hund ligger och sover. För att inte tala om vägbanans skick. De tre timmarna till Arenal gick dessutom på serpentivvägar uppe i bergen. Nåväl. Det var dessutom dimma uppe i bergen.

Nåväl fram kom vi till ett för priset fantastikst hotell. Fräscha rum, 2 pooler och 2 jacussiz. Vi gick genast vid halvtiotiden och köpte en magnumflaska rödvin och två familjepizzor. Efter dopp i poolen somnade nog alla fint.

I vanlig ordning tidig revälj. God frukost med massvis med frukt och ungarna åt väl inte så mycket utan härjade mest i poolerna.

Satte oss därefter i bilen och körde upp på slutningar på vulkanen för att besöka La Fortuna waterfall. En spännande klättring lede oss ner i en krater där ett magnifikt vattenfall störtade ner(80 meter högt). Vi passade alla på att bada i det svala källvattnet innan den varma klättring uppför inleddes. Rolf och Monica klarade det utmärkt trots att det glömt sina vandringsstavar(som de släpat hela vägen från Sverige) på rummet. Johan var dock snabbast uppför och när toppen väl nåddes igen belönades alla med glas.

På eftermiddagen delade vi på oss och Rolf och Monica fick vila upp sig efter klättring. Dock fick de Johan på halsen vilket inte alltid är så vilsamt. Vi andra begav oss återigen uppför vulkanen för att denna gå åka Canopy. Enkelt beskrivet så har man dragit långa stålvajrar utmed slutningarna på bergen i Costa Rica, i detta fall på vulkanen Arenal. Vajrarna binds samman med platformar och på denna Canopy hade vi 11 vajrar att åka. Den kortaste på 135 meter och den längtsta på en kilometer. De spänner fast dig i en sele och kopplar andra änden på vajern. Sen är det bara att åka. Det är högt(ibland mer än 100 meter över raviner och vattenfall eller regnskog) och det går snabbt. Den snabbaste vi hade gick i 40 miles per hour. Det viktigast är att bromsa i tid så att du inte sitter som ett frimärke i ett teakträd. Oscar & Eric hade megaångest när vi satt i en traktor som körde oss upp med slutluttningarna på oländliga vägar. När de dock väl gjort sin första lina så sken de upp och tyckte att det var hur kul som helst.

När Canopyn var slut var vi inte helt nere i dalen, så då tog hästridning vid de sista kilometrarna. Helt enkelt en jäkligt trevlig lillejuleafton.

På kvällen var vi trötta så vi köpte 15 latinamerikanska starka souvlakis, lite rödvin och några öl och inmundigade detta i hotellets poolområde. Johan somnade i vanlig ordning innan maten.

Idag är det julafton och vi klädde upp oss inför frukosten med tomtemössor och renluvor. Amerikanare och spanjorer hälsade oss hjärligt, merry cristmas och felize navidad.

Idag bär det iväg på heldagstur till Costa Ricas mest kända och lyxiga spa-anläggning. Tabocon Springs. Anläggningen ligger utmed Arenals sluttningar och har ca 100 naturliga lavapooler, vattenfall mellan dem och restaurang och baranläggningar(vi får se om de har Ålborgs jubileumsakvavit).

Vi får väl se hur det blir, men det verkar onekligen bli en härlig julafton.

Kl är nu Kalle Anka(men bara frukost här) i Sverige och vi vill alla passa på att önska er en felize navidad.

Torteguero-JC Lizard

Jesus Christ Lizard, namnet av att ödlan kan gå på vatten.

Torteguero- Stor Iguana

Torteguero-Kayman

Torteguero- Sengångare

Torteguero National Park

Costa Rica består till 25% av sin yta av skyddade nationalparker. Torteguero är en av dessa. Det är ett större floddeltaområde som mynnar ut vid Costa Ricas nordliga kust emot Karibien. För någon dag sedan tog vi shuttlebus hit från San Jose. Vi hann passera många vackra områden, bla de molnregnskogar som delar Costa Rica i en Stilla havs sida och en Karibisk sida. När vi sedan kom ner på låglänta jordbruksmarker tog diverse olika fruktodlingar vid. Här odlas papaya, ananas och Chiqiuta har stora bananodlingar här. Vi passade på att stanna på en av dessa och få oss en lektion i hur man odlar bananer. Det kan ju vara bra att kunna när alla missbrukskonsumenter har färdigställt växthuseffekten. Då lär vi ju kanske kunna odlar bananer i Skåne också.

Väl framme vi vid floddeltats källor avlöstes bussfärd med båtfärd. Smack så var man inne i regnskogen. På vägen till Turtle Beach lodge hann vi få en uppfattning av vad som väntade oss. Vi såg ett rött råddjur(red brocket deer) som var nere och drack vid flodbädden. På vägen passerade vi även sköldpaddor, kaymaner, iguaner, andra ödlor samt 3 av 4 av de apsorter som finns i Costa Rica. I Torteguero finns bara tre apsorter så redan innan vi kommit fram så kunde vi boka av aporna, men det skulle bli mer av apeldorado.

Samtliga måltider var av buffekaraktär. Ganska skönt när man är 7 stycken och har en fru som lider av beslutsångest. Det finns några gemensamma nämnare med måltider i Costa Rica, detta oavsett om det är frukost, lunch eller middag. Bönor och ris finns alltid på menyn. Till lunch och middag serveras alltid också goda sallader, men det serveras också mycket kött. Costa Rica exporterar stora mängder kött till USA. Djuren går fritt och betar i det gröna låglandet och de verkar ha det väldigt bra.

Dagarna har varit späckade med diverse olika exkursioner. Vi har haft botaniska utflykter men de flesta har varit zoologiska. Jag tänker inte rabbla alla fågelarter vi sett, det är många. Vackrast och mest rolig att kunna boka av var områdets nationalfågel, Tukanen. Utöver denna har vi även sett flera andra papegojor(nu gör jag det lätt för mig). Fiske och fågelskådning har en hel del likheter. Man letar och letar. De är ute dag och natt(vilket vi också var). Man fotar varenda fågel man ser. Jag kan se likheterna med fisket, men för egen del kan jag inte tycka annat än att fågelskådning är lite tradigt. Här är för lite aktion för mig.

Det som däremot var helt fantastiskt i regnskogen var aporna. Under dagarna har vi åkt ut själva med kanoter eller kajaker i deltat. Den helt magnifika grönska som då omger oss och tystnaden runt omkring när vi sakta glider fram letandes efter krokodiler, sköldpaddor, ormar apor eller fåglar är svår att beskriva med ord. Helt plöstligt bryts tystnaden av en grupp om 30 spindelapor. De följer oss ut med flodbädden tills vi kommer till ett fallet träd som nästa sträcker sig över hela floden ovanför oss. En efter en går aporna ut på trädet och kastar sig i fria luften för att landa i buskaget på andra sidan. Vi satt bara 10 meter ifrån, så häftigt.

Idag paddlade bara jag och Cecilia och Oscar ut. Återigen stötte vi på en stor grupp apor,vitansiktade cappuchinapor, som satt och åt i ett träd. De knackade sönder frukter. Aporna är väldigt nyfikna och en apa hoppar ut på gren bara tre meter ovanför mig. Först tittar den bara på mig i en minut. Därefter får apan spel och börjar hoppa/svinga sig på grenen och jag vet inte om han tyckte att jag kom för nära och ville markera eller om han som jag tror var mest sannolikt, att han vår så sugen på att hoppa på kanoten och leka. Hur som helst så backade jag ett par meter, för jag vet inte vad en apa i kanoten hade slutat med.

Costa Rica-San Jose

Ankom Costa Ricas huvudstad San Jose vid middagstid i går kväll. Kungligt mottagande på hotell Best Western Irazu. Två färdigblandade isade drinkar stod i baren tillsammans med hela den efterlängtade familjen. Alla var rejält jetlagade, men förutom happy hourn på hotellet som inte innebar bättre pris under viss tid, utan gratis dricka i en timma så hann vi även med en amerikansk diner restaurant. Snurrade själv till beställningen på restaurangen då jag trodde att menyn var i dollar precis som i Panama, men priserna var i inhemska colones, vilket innebar att notan blev dubbelt så dyr.

Alla vaknade vid 04:30 tiden och vid åttatiden hämtades vi upp av minibuss för en dagstur
i vulkanområdena runt huvudstaden. Den inaktiva vulkanen som visserligen ryker rejält visade sig från sin bästa sida och sikten på toppen nådde ända bort till Costa Ricas mer kända vulkan Arenal. Det finns över 100 aktiva vulkaner i Costa Rica. Vi besökte även på eftermiddagen världens bästa kaffeplantage enligt ägarnas egna uppfattning. Nu vet vi hur processen går till från ax till limpa. Det enda som är synd är att det inte spelar någon roll hur gott kaffet är, de serverar kaffet alldeles för utspätt så gott blir det aldrig. Åt en underbar lunch på plantagen, Costa Rican way.

I morgon börjar äventyret på riktigt. Blir hämtade med buss 06:00 för vidare färd till regnskogsdeltat Tortegueru, vid den Caribiska kusten. Oscar & Eric pratar bara om vilka fiskar(helst hajar) som vi skall fånga. Vi får se hur det blir, det är som det är och det blir som det blir.

Bilder från Vulkanen Poas och lite till.

Kommer inte ha internet på 4 dagar nu, så ni får vänta på nästa inlägg.

Ännu fler bilder från Panama

Sista dagen kom vi in i ett mindre stimm av barracudor. Esben hade poppat på en makrill av något slag i tre kilos klassen. Tre meter från båten märker vi att det är något efter fisken. Pang bom och så klipper en minst 1,5 meter lång barracuda makrillen. Efter några minuters fight landas den väldigt långa men magra fisken.

Bifogar även en bild som Anders tog av mig med en av de vackrare arterna. En blue Jack på 18 pounds. Bilden på horngäddan eller needlefish som den heter här tog på popper och vägde någonstans runt 8 kg. Tänk om våra minimarlins hemma var av samma storlek. Vilket ös det var i denna fisk.

Bifogar även bild på min 35 pounds roosterfish.

Är nu framme i Costa Ricas huvudstad San Jose, men beger oss redan i morgon ut i regnskogen Torteguero vid Caribiens kust. Hoppas att kunna meta tjurhaj i området, men hur detta går för jag meddela om några dagar då vi återigen har mobil och internetteckning. Bloggen kommer framöver under vår vistelse här få lite inslag som är mer av allmän resekaraktär/resedagbok. När vi väl kommer hem igen så övergår bloggen åter att vara en ren fiskedagbok.

Fler bilder

Pesca Panama december 2011

Sitter i hotellobbyn i Panama City och skall lite kort sammanfatta vår resa. Tyvärr fick Staffan förhinder i sista stund så vi blev bara 10 man. Har inte haft möjlighet att prata med Staffan, men hoppas att han är på bättringsvägen. Det kommer gå fler tåg och jag är inte förvånad om vi åker till Panama redan nästa år igen.

Vi är Ett härligt sammansvetsat gäng med den ena galningen värre än den andra. Det har varit mycket skratt i båtarna och på kvällarna i baren. Själv har jag under veckan fiskat med Anders Jonasson och Esben från Danmark. Fisket då, undrar ni väl säkert.
Jodå det har varit bra, men det gäller att inte skruva upp förväntningarna för mycket oavsett var i världen du skall fiska. Alla har fått fina fiskar även om det långt ifrån var alla som fick alla de stora arterna. Vi har tillsammans fångat ca 35 arter. Fisket vi bedrivit har antingen varit popperfiske i kombination med mete med levande eller dött bete, eller så har vi trollat off-shore efter marlin etc. Vid trollingen har vi även kontinuerligt fångat dorada, barracuda, mindre Tuna mm. Vi lyckades bara fånga en marlin(Peter Arvidsson) som fick en black marlin på 600 pounds plus. Fighten varade 3 och en halv timma. Alla som varit med på resan har fångat fisk över 100 kg. Detta var faktiskt det lättaste av allt. Under vår hotellbåt kryllade det nämligen av haj. Betet fick oftast inte ligga i mer än 1 min innan en fet sköterskehaj klämt betet.

Största Roostern på resan vägde 35 pound. Det var undertecknad och någon till som fångade denna vikt. Största Cubberan vägde 60 pound, den kom i vår båt, men för egen del fick jag nog ingen cubbera(i alla fall ingen stor). Mullet snappern är lik cubberan. Dessa fångade vi många av och den största vägde 40-45 pound. Vi var några av oss inklusive undertecknad som fick i denna storleksklassen. Detta är stort då gällande världsrekord är på 45 pound. Största guldmakrillen vägde om jag minns rätt 30-35 pound, jag fick själv 2 stycken, men det var inget mängdfiske alls att tala om när det gällde guldmakrill. Esben poppade sista dagen upp en Barracuda på 31 pound, otroligt lång fisk, men ganska mager. På hajfronten så fångades sköterskehaj upp till ca 120-130 kg och vitfenad revhaj upp till 60 pound.

Sevicen runt omkring har varit fantastisk och maten på båten har varit enastående. Guiderna är duktiga, men det finns mer att önska. Jag trodde inte det skulle vara mycket båtåkande, men tji fick jag. Jag uppskattar att vi snittat 100 nm per dag. Detta har stulit en hel del fisketid. Vädret kunde varit bättre. Jag tror att vi totalt haft 7-8 soltimmar på hela tiden och det har regnat utan dess like. Jag trodde inte att det kunde regna så mycket som det gjort. Lite otur med regnet. Brytpunkten för torr/regnperiod infaller nu, men var uppenbarligen lite försenad.

Nu skall jag ta en taxi till flygplatsen och åke vidare och träffa familjen i Costa Rica. Jag skriver lite mer längre fram om såväl Panama fisket som fisket i Costa Rica.

Skitfiske på er.